c/o Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, 00170 Helsingfors

Gunnar Mickwitz pris 2011

Pressmeddelande

Det tjugonde Gunnar Mickwitz pris 2011


Historiska föreningens priskommitté har i år beslutat utdela Gunnar Mickwitz pris till filosofie magister Sophie Litonius för pro gradu-avhandlingen Vänner, kolleger och gynnare – Namngivningen av de finska fästningsverken under Augustin Ehrensvärds tid. Priset utdelas den 14 november av Helsingfors universitets rektor, professor Thomas Wilhelmsson. Prissumman är 1 000 euro.

Historiska föreningen stiftade år 1940 en fond till minnet av föreningens viceordförande, docent Gunnar Mickwitz, som stupade i vinterkriget 1940. Efter en förnyad medelinsamling till 50-årsminnet av Gunnar Mickwitz död år 1990 bestämdes att ”Ur fondens avkastning utdelas ett årligt pris, kallat Gunnar Mickwitz pris, till en ung historiker ur föreningens led. Priset utdelas för en förtjänstfull avhandling pro gradu vid den svenska lärostolen i historia vid Helsingfors universitet.” Gunnar Mickwitz pris utdelades första gången år 1992. I priskommittén för läsåret 2010–2011 har suttit professor Henrik Meinander, docent Peter Stadius, fil. dr Minna Sarantola-Weiss och fil. mag. Pia Österman.

Sophie Litonius undersöker i sin avhandling hur Sveaborgs skapare Augustin Ehrensvärd namngav fästningsverken utanför Helsingfors och Lovisa. Fästningsverket på Sveaborg bär i motsats till de flesta andra svenska fästningar oftast personnamn som inte direkt är hämtade från kungafamiljen, dess historia eller namn av någon helt annan typ, såsom geografisk eller mytologiska namn. Sophie Litonius visar i sin avhandling att namnen på Sveaborg faktiskt var ett resultat av en nyskapande tankegång hos Augustin Ehrensvärd. Hon analyserar också vilka personer som valts att hedras med namn och vilka deras kopplingar var till Ehrensvärd.

De explicita frågeställningarna är vilka mönster och namngrupper som kan skönjas, hur dessa skiljer sig från tidigare och samtida svenska fästningar och vad namnen berättar om det samhälle som Ehrensvärd och personerna bakom namnen tillhörde. Personerna som namngivs på Sveaborg kan delas in i tre kategorier i förhållande till Ehrensvärd: gynnarna, ämbetsbröderna och stallbröderna, dvs. personer som varit verksamma på fästningsbygget och snarare var klienter än patroner i förhållande till Ehrensvärd. Det är gällande den sista gruppen som Ehrensvärd är nydanande. Litonius argumenterar för att Ehrensvärd mycket medvetet använde sig av denna ynnest för att nära och styrka de underordnades äregirighet och att han hade fått befogenheter att göra detta.

Frågeställningen gör att Litonius använder sig av både nätverksforskning och namnforskning i sin undersökning, vid sidan av allmännare historiska och kulturhistoriska resonemang. De huvudsakliga källorna utgörs av relationsritningar och översiktskartor över fästningsverken i Finland och på andra håll i riket. Källmaterialet är kompletterat med ett mindre urval brev. Litonius språkbruk är utmärkt, användningen av litteratur och källor noggrann och väl övervägd. Framställningen är också redig och vetenskapligt funderande. Hon använder sig av forskning och forskningsmetoder från olika områden, har tagit sig an en tidigare outredd forskningsfråga och klarat uppgiften väl.

Litonius erhöll vitsordet eximia cum laude approbatur för sin avhandling.

Aktuellt

29.10.2018

4.12.2018 Föredragsafton: Helsingfors-Sveaborg – en militärstad från 1700-talet i kontext

Historiska föreningen inbjuder till en föredragsafton med FD Juha-Matti Granqvist tisdagen 4 »

29.10.2018

28.11.2018 Höstmöte och föredragsafton: Demokratins drivkrafter: Kontext och särdrag i Finlands och Sveriges demokratier 1890–2020 med Henrik Meinander och Ainur Elmgren

Historiska föreningen sammanträder till stadgeenligt höstmöte onsdagen 28 november 2018 kl. 17.15 »

6.9.2018

12.10.2018 Utställningsbesök: Amos Rex

Historiska föreningen besöker konstmuseet Amos Rex (Mannerheimvägen 22–24)  fredagen 12 oktober 2018 »