Gunnar Mickwitz pris 2008
Pressmeddelande 8.12.2008
De sjuttonde Gunnar Mickwitz prisen år 2008
Årets Gunnar Mickwitz pris utdelas av rektor, professor Thomas Wilhelmsson vid en ceremoni tisdagen den 16 december i rektors mottagningsrumi Helsingfors universitets huvudbyggnad. Prissumman är 1 000 euro åt vardera pristagaren.
Historiska föreningen stiftade år 1940 en fond till minnet av föreningens viceordförande, docent Gunnar Mickwitz, som stupade i vinterkriget 1940. Efter en förnyad medelinsamling till 50-årsminnet av Gunnar Mickwitz död år 1990 bestämdes att: ”Ur fondens avkastning utdelas ett årligt pris, kallat Gunnar Mickwitz pris, till en ung historiker ur föreningens led. Priset utdelas för en förtjänstfull avhandling pro gradu vid den svenska lärostolen i historia vid Helsingfors universitet.”
Gunnar Mickwitz pris utdelades första gången år 1992. På grund av det höga antalet kvalitativa pro gradu-avhandlingar har priskommittén i år beslutat utdela två pris, till filosofie magistrarna Nora Ervalahti, för pro gradun Nöjesliv och biografkultur i Vasa kring år 1906, och Johan Kylander, för pro gradun Änkorna i Nummi. Vardagen och familjen för änkor på den västnyländska landsbygden 1775–1840.
I priskommittén för år 2008 har suttit tf. professor Björn Forsén, fil.dr Derek Fewster samt forskaren fil.lic. Johanna Ilmakunnas.
Nora Ervalahti undersöker i sin avhandling nöjeslivet och biografkulturen i Vasa år 1906. Avsikten är att klargöra hur det allmänna nöjesutbudet såg ut i denna medelstora provinsstad och hur den lokala tidningspressen förhöll sig till detta, men också att belysa vilka reaktioner den nya biografen väckte samt i vilken mån internationella influenser gjorde sig gällande i det lokala nöjesutbudet. Ervalahti beskriver mycket informativt och detaljerat Vasas lokala kulturhistoria. Arbetet belyser bra hur 1906 i mångt och mycket kan ses som en brytningspunkt i och med att biografen för första gången tillförde internationella inslag, främst från Frankrike, till det lokala nöjesutbudet. Avhandlingen är väldisponerad, lättläst och språkligt sett av hög kvalitet.
Johan Kylander undersöker i sin avhandling änkornas liv och vardag i Nummi under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Arbetet är socialhistoriskt och familjehistoriskt inriktat med inslag av demografi, vardagshistoria och genushistoria. Kylanders avhandling utgör den första systematiska studien av den västeuropeiska kärnfamiljens vardag under 1700-talet i Finland och skapar intressanta resultat som kan kontrasteras med vad tidigare forskning har bibringat om storfamiljerna som var vanliga i östra Finland. Änkornas varierande levnadförhållanden analyseras på ett mångsidigt sätt med speciell hänsyn till den sociala kontexten. Forskningen öppnar på många sätt nya perspektiv på frågan om social trygghet i det finska förindustriella agrarsamhället.
